pungsparka gud

Höll idag i en idrottsdag för 100-talet 14-åriga personer, det var inte roligt. Högstadielärare har nu vuxit enormt i mina ögon. De är generellt sett idioter men jävligt tålmodiga sådana. Att de klarar av sitt jobb utan att fysiskt skada sina elever är fan stort.

 Jag kände flera gånger under dagens gång ett behov av att skada. Brännboll var en av stationerna idag, det fanns alltså gott om tillhyggen. En smäll i huvudet och sedan in och jobba på kroppen. Tyglade mig trots allt och sitter nu med huvudvärk utöver det vanliga, ett större hat mot omvärlden och en lätt känsla av illamående.
 Att så små människor kan låta så jävla mycket är helt fantastiskt. Bebisar är väl bebisar, de skriker mest för att de inte har något annat att göra, eller något. De här idioterna har massor att göra men låter lika mycket ändå. Idag måste ha varit som att åka världens värsta berg-och-dalbana, jag har som sagt fått med mig huvudvärken och illamåendet i alla fall.

 Ibland undrar jag om det kan vara värt det. Vad får man för att knacka ner någon jobbig jävel? Av mig får du en klapp på axeln och en biobiljett. Av HD får du ett par år. Det är fan värt det, vem vill inte ha en biobiljett?

Ikväll blir jag nog full